Kom just från fikabordet på jobbet. Det kan inte vara lätt att heta Lott i efternamn:
Vår receptionstjej står och fyller på kaffet i kaffeautomaten. Två av
säljarna står och väntar med kaffekopparna i högsta hugg:
Receptionist: Ursäkta, jag är snart färdig.
Säljare: Det är ingen fara, vi har månadslön!
*SMILE*
Idag klev webbmastern in på mitt rum. Han tyckte det vore en bra idé om jag kunde ta över webbmaster jobbet efter honom eftersom han har tänkt att gå in pension snart. Jag måste slå mig själv i huvudet med något hårt. Klev just drömjobbet in och sa "varsegod, här är jag, ta mig"?
Låt oss reda ut begreppen en gång för alla. Folk frågar ofta vad
marknadsföring är. Nu ska jag förklara:
Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till
honom och säger: "Jag är fantastisk i sängen". Det är direkt marknadsföring.
Du är på fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av
dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: "Hon är
fantastisk i sängen". Det är annonsering.
Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom, får hans
telefonnummer. Nästa dag ringer du och säger: "Hej, jag är fantastisk
i sängen". Det är telefonförsäljning.
Du ser en kille på en fest, slätar till klänningen. Du går fram till
honom, häller upp en drink åt honom. Frågar: "Får jag?" Lutar dig fram, låter
dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: "Bara så du
vet, jag är fantastisk i sängen". Det är PR (Public Relations).
Du är på en fest, ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och
säger: "Jag har hört att du är fantastisk i sängen." Det är tecken på
ett starkt varumärke. (Brand Recognition)
Du är på en fest och ser en snygg kille. Han gillar dig men du
övertygar honom att gå hem med din kompis istället. Det är representation.
Din kompis kan inte tillfredsställa honom så hon ringer dig. Det är
teknisk support.
En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över rummet. Inser att
han vill ha alla brudar, så han ställer sig på bordet och skriker: "Jag är
fantastisk i sängen!!!" Det är spam.
Det är riktigt tungt för vissa på mitt företag just nu. Förra året så körde en kille ihjäl sig på sina motorcykel. En sjukskrevs för stress men visade sig ha en hjärntumör. En annan fick sitt barn överkört på ett övergångsställe. Och nu så fick jag reda på att en av mina nära arbetskamrater fick en hjärtattack igår. Vart är världen på väg?
Tanken på en urkramad disktrasa får mig att inse att man kan bara gå uppåt härifrån. En sådan känner sig nog fräschare än vad jag gör just nu. Hur kan man bli så sliten av 4 dagar på kick-off?
Jag förstår inte riktigt hur jag klarade av att parta och plugga från onsdag till lördag när man gick i högskolan. Var hämtade man energin? På något lustigt sätt så gick ju party och skola ihop. Nu har man ju inte ens "läxor" eller grupparbeten att göra. Nu jobbar man ju bara "8-5" och är ju faktiskt ledig sedan.
Jag vägrar (!) att tro att det har med åldern att göra! Jag tror mer det är "miss duktig" som gör sig påmind. Det är så mycket som ska "fixas" när man är ledig. Det ska umgås med alla kompisar, laga god och näringsriktig mat, tvättas och städas och allt ska hinnas med under dygnets mörka timmar samt en väldigt kort helg. När man pluggade hade man på något sätt inte de problemen. Man åt när man kom på att man kanske borde äta. Tvätt gjordes när badrummet höll på att explodera av smutstvätt och umgås gjorde man jämt. Jag saknar den tiden!
...varför humöret var en aning på nedåtgående. Så vände jag på mig och tittade ut:
Nu förstår jag! Moln, regn, kallt. Fattas bara lite åska så stämmer det helt överens med mitt humör!
Grr!
Inte fullt lika tungt att gå upp idag som övriga måndagar. Kan det bero på att man känner på sig att det snart är julledighet??
Det är otroligt lugnt på jobbet just nu. Fattar inte riktigt vad som hänt. Telefonen brukar alltid ringa varm så här års (alla måste ha hjälp med precis allt innan de går på ledighet). Kanske bäst att jobba undan ordentligt så man är redo för anstormningen...
Ibland undrar man hur folk fungerar... Jag har en kollega som har hemmakontor nere i Småland. Vi satt och diskuterade något jobbproblem och så blev jag sugen på kaffe och gick och hämtade detta i vår kaffeautomat. Då vart han också sugen på kaffe och gick in och micrade sitt morgonkaffe som var bryggt och avkallnat sedan 2 timmar. Hur gott kan det vara på en skala?
Jag säger bara det; smålänningar!
Vad gör man inte för att få lite roligt på jobbet (förutom det normala roliga arbetet...ehhh). Jo, man försöker ju givetvis sätta ett leende på sina arbetskamraters läppar. Tidigare utförda, ganska lyckade kontorsskämt:
Post-ita ned kontor
En liten raid gjordes i kontorsmaterialskåpet. Ett antal post-it block införskaffades. Kollegans hela skrivbord (med alla grejor liggande kvar på bordet inklusive lap-top, tangentbord, penna, papper, mappar, lampa, etc) täcktes av Post-it lappar. Ansiktsuttryck obetalbart!
Post-ita ned kontor omgång 2
Samma kollega plockar bort alla post-it lapparna och lägger dem i gigantisk hög på sitt skrivbord. Detta inbjuder ju bara att göra om skämt nr 1 en gång till. Sagt och gjort, fast denna gång får hela rummet post-it lappar på sig. Ansiktsuttryck verkligen obetalbart!
Så groddar i tangentbord
Gamla utskrotade tangentbord från IT införskaffades och togs hem. Groddar såddes mellan tangenterna och vattnades några dagar. Helt plötsligt sticker groddar upp. Tangentbord tas med till jobbet och byter plats med kollegornas vanliga tangentbord. Ansiktsuttrycken på morgonen var obetalbara!
Ligger nu inne med ett ganska bra skämt som dock måste genomföras i omgångar. Återkommer med resultat.
Idag är det riktigt segt;
Börjar så där jättefint pga att jag blev lite sen imorse så han som vill åka tidigt till jobbet lackade ur lite. När vi kommer till jobbet har han glömt sin dator. Morr, typ!
Sedan så får man börja med att bära upp 6 megatunga kartonger till min våning. Puh och pust. Fick höra en hel del om "har du sån taskig kondis" och "öh döh, nu vaknar du ju iallafall". Åh vad man känner för att spilla kaffe på folk ibland... bara lite alltså.
Efter det så upptäckte jag att alla de 400 mjukvaror som HK skickat upp saknade etiketter på sig. Det skulle man få klistar på själv! Ja men jippi!
Nästa grej man upptäckte, det gick alldeles utmärkt att surfa på alla interna sajter samt tanka ned mail med mera. Men skulle man ut externt, vilket även inkluderar företags hemsida som ligger hoasted hos webbyrån, då blev det tji. Så dumt det kan bli.
Jag bara undrar var denna dag kommer sluta;
We'll just see what we'll see, won't we!
Att det alltid blir en så stor diskussion om detta evinnerliga ämne: pengar. Det kan pågå år ut och år in och aldrig får det någon riktig lösning. Alltid så är det någon som har mer och då blir "man" avundsjuk.
Satt just på lunch och diskuterade detta. Givetvis så delade sig diskussionen i två läger:
1. de som tycker att man ska ha betalt för det man jobbar för
2. de som tycker att man har rätt till betalt till mer än det man jobbar för
Man kommer liksom inte riktigt till någon lösning på detta. Vi är alla på det klara med att jobbar man för något så ska man ha ersättning för det. Diskussionen gällde övertid. Om personen i fråga har jobbat 15 minuters övertid så är det ju givet att personen ska ha betalt för 15 minuters övertid. Vad diskussionen gick ut på denna gång var dock att kunden till företaget blev fakturerad för 1 timmas övertid och medans den som gjort jobbet endast fick betalt för 15 minuters övertid och resten gick i företagets ficka.
Vad är rätt/fel här egentligen. Känns ju inte riktigt klokt att företag fakturerar för 1 timma när jobbet endast tog 15 minuter men denna praxis är ganska vanlig i detta tjänstesamhälle som vi lever i. På många ställen säger man att man inte fakturerar för mindre än 1 timma. Och, om man då är kund på det stället så får man ju acceptera det.
Jag måste dock säga att jag hör till läger 1. Jag tycker att den som gjort jobbet ska ha betalt för 15 minuters övertid. Företaget får pocketera resten av pengarna. Sedan kan ju i och för sig chefen vara snäll någon gång per år och göra något extra för sin personal. Det tycker jag är ett bättre sätt att lösa det på än att arbetaren ska få betalt för tid de ej utfört. Typ.
Men, diskussionen fortgår. Lär inte vara sista gången denna dykt upp!
Snacka om myror i huvudet. När jag testar min fina sida till demotavlan från jobbet så fungerar allt utmärkt. När jag testar den hemifrån så får jag konstiga felmeddelanden typ "304 not modified". Har testat runt på jobbet från olika datorer, ringt till folk på andra platser och de har testat och allt fungerar utmärkt. Men från min och kollegans dator hemifrån, då skiter det sig!
När till och med IT-proffset i kretsen går bet, då är det illa.
Undrar vad göra...??
Fattar inte att min mobil kan ge så bra foton som den gör (heja Ericsson). Tog några foton för jobbets räkning som ska användas på en hemsida. Var orolig för;
VAC. Voice Activated Assistant. Vilken uppfinning!
Denna automatiserade tjänst är uppfunnen för att växeln ska få lite mindre att göra. Det går till som följer. Man ringer in till ett nummer. Får prata med en dataröst och talar om VEM man vill prata med. Du blir kopplad till rätt person. I teorin fungerar ju detta underbart!
Jag har nu förstått att jag måste ha en grym dialekt. I normala fall har folk väldigt svårt att gissa var jag kommer ifrån. Gissningarna brukar hamna någonstans söderut, typ Göteborg eller Småland eller något... Alltså en liten dialekt men inte speciellt definierbar eftersom dialekten mellan Småland och Göteborg är ganska olik!
Men enligt VAC pratar jag tydligen helt oförståeligt. Ett samtal kan gå till så här:
VAC: Hej och välkommen till den röstaktiverade telefonisten! Vem vill du prata med?
Jag: Cecilia Jansson
VAC: Jag förstår inte vad du säger. Vem vill du ringa upp?
Jag: CECILIA JANSSON!
VAC: Jag förstår inte vad du säger. Vem vill du ringa upp?
Jag: C-E-C-I-L-I-A J-A-N-S-S-O-N ---!
VAC: Jag förstår inte vad du säger. Säg förnamnet på personen. Om du behöver hjälp, säg "Hjälp".
Jag: Cec-i-l-ia Jan-sso-n!
VAC: Du kopplas nu till telefonist!
Jag säger då det. Fram för telefongrabbarna och tjejerna i växeln!
