Med andan i halsen

Jag förstår inte. Stress kan ju göra en fullkomligt G-A-L-E-N! Jag stack från jobbet strax efter 16 idag. Precis så att jag skulle hinna till tåget 16.22. Jag hade bokat spinning pass idag vid 17 och skulle hinna i lagom tid till detta med detta tåg.

Tåg försenat till 16.26. Jag står och stampar.

Tåget tar i vanliga fall 19 minuter. 19 OTROLIGT LÅNGA MINUTER. Men just idag så har de bestämt sig för att köra i ultrarapid... Jag vet att jag inte kan göra något. Det är bara att sitta snällt på sin plats men det hindrar ju inte den interna klockan från att tjoa "hej hallå.... har du inte glömt något. Du ska vara där 17... Inte 17.05 utan 17. Hallå!!!"

Nåja, tåget kommer fram. 16.49. Jag lägger benen på ryggen och springer mot bussen.

Den står där. Hurra.

Jag kommer dit med andan i halsen. Bokstavligen. Knallar på. Inser att det här är inte en buss som väntat utan det är "nästa" buss. Den väntar snällt in ALLA som klivit av tåget. Morr. 16.50. 16.51. 16.52. 16.53.

Äntligen åker den. Hurra. Det tar max 2 minuter till nästa hållplats.

Om man inte har djävulusisk otur med alla rödljus det vill säga.

Det är 5 rödljus på denna korta sträcka. Man brukar få rött vid 1 i genomsnitt. Idag var det rött vid ALLA fem. Varför händer det just idag. 16.55. 16.56.

Bussjäkeln har stannat precis 50 meter innan busshållplatsen för helt plötsligt behagar det vara kö på denna plats där det ALDRIG är kö annars.... Morr!!! 16.57. 16.58... Hallååååååå!

16.59, dörrarna går upp. Jag springer av bussen, över vägen, in på gymet, gastar "spinning" med min sargade hals. Tar biljetten, kutar förbi spinningsalen där instruktören precis är påväg att stänga dörren till passet. Jag ropar, JAG KOMMER, JAG KOMMER och formligen sladdar in i omklädningsrummet (golvet blir väldigt halt i strumplästen).

In på passet kom jag. Med andan i halsen. En sak förstår jag inte bara. Bilköer är ju en del av vardagen. Försenad lokaltrafik likaså. Hur kan man bli så arg på något man inte kan göra något åt?

Morr!