En kupp

Häromdagen damp det ned en Svenska Dagbladet i brevlådan. Sambon och jag stirrar förvånat på den OERHÖRT tjocka tidningen och undrar om vi har fått nytt tidningsbud (vi prenumerar inte). Ja ja, tänkte vi, tog in tidningen och läste. Han lägger säkert rätt imorgon.

Dagen efter så satt det en tidningen i postinkastet igen. Hmmm, det här var mysko. Jag menar, någon i våran uppgång borde väl sakna sin nu eller något. Vi gick runt och tittade. Alla hade fått SVD i sina brevlådor. Aha, de kanske har någon kampanj nu eller något för att skaffa prenumeranter. Gratis tidning i 2 dagar och sedan ringer de.

Dag nummer 3 så började det bli lite väl konstigt. Då trillar poletten ned. Tidning hade det diskuterats i julhelgen när vi var hemma hos mina föräldrar. De var helt förfärade över att vi inte hade någon tidning på morgonen. Men, varken jag eller sambon lider ju av det eftersom vi kolla på TV på morgonen istället. Där kan man få både nyheter och underhållning. Resten av tiden använder man ju internet ändå. Jag menar, tidningen skapar ju bara oerhört mycket extra papper i pappersinsamlingen...

Jag ringde upp min mor:

-"Har ni gett oss en gåvoprenumeration av SVD"

-"Ja det är väl klart, man kan inte leva utan tidning!"

Och så var det färdigdiskuterat med det. Nu har vi morgontidning. Och ett intressant skifte har hänt. Nu är sambon inte så intresserad av TV:n på morgonen. Han grabbar istället tidningen. Som det kan gå...!